Mamma Sofie och Dotter Melinda <3 -

Graviditetsuträkning 27/2 2010

Uträkning utgår från dagens datum: Lör 27 feb 2010.

Din graviditet startade Ons 12 aug 2009.
Din menscykel är ca 28 dagar
Du blev gravid ungefär Ons 26 aug 2009 (ägglossningen).

Du är på dag 200 av 280. (71,4%).

Du är i vecka 29.
Du har gått 28 fulla veckor och 3 fulla dagar (v28+3).
Du är i 7:e kalendermånaden.
Du är i 8:e graviditetsmånaden (lunarmånaden). [Läs mer här]
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Tis 18 maj 2010
Du har 80 dagar kvar till beräknad förlossning.

2010-02-27 @ 18:06:20 Permalink Graviditeten <3 Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vecka 29 (28+0)

Från denna graviditetsvecka erbjuder MVC ofta kontroller varannan vecka. Förmodligen känns det nu som om alla organ trängs undan av magen och barnet. När du börjar närma dig slutet av din graviditet känns benen ofta tunga och trötta. Räkna med att du behöver extra mycket vila. Trycket på venerna som leder blodet från benen tillbaka till hjärtat kan ibland bli för hårt, och det kan leda till åderbråck. Många kvinnor börjar nu fundera på den förestående förlossningen. Skriv gärna ned dina tankar om att vänta och föda barn. Det är ett bra sätt att bearbeta det du har framför dig.

Barnets vikt är ca 1,4 kg och längden runt 26 cm från huvud till stjärt. Det fortsätter att lägga på hullet, samtidigt som hjärnan och de inre organen växer till sig. Nu finns det inte plats för akrobatik konster i livmodern längre, men barnet kan fortfarande sträcka ut sig och sparka. Barnets huvud står i proportion till den övriga kroppen. Hjärnan växer mycket snabbt och gör så att de mjuka skallbenen pressas utåt. Vindlingarna som är karakteristiska för hjärnans utseende, blir allt fler eftersom den blir snabbare och kraftfullare samt förbindelserna mellan nervcellerna ökar. Hjärnan kontrollerar nu andning och kroppstemperatur. I ögonhålorna rör sig ögonen och barnet börjar bli känsligt för ljus, ljud, smaker och lukter. Det kan också skilja på naturligt och artificiellt ljus genom livmoderväggen.

Bild i vecka 29

2010-02-24 @ 12:56:45 Permalink Krabatens utveckling Kommentarer (0) Trackbacks ()

Ett och ett halft år av kärlek.

Andreas, kan du ens förstå hur mycket jag verkligen tycker om dig? Hur mycket du betyder för mig? Hur trygg jag känner mig när jag ligger bervid dig i sängen? Jag älskar dig så otroligt mycket, jag har verkligen inset det nu! Idag är det den 21 Febuari, vilket betyder att vi har vart tillsammans i ett och ett halft år nu och vi väntar redan vårt första älskade barn. Vet du hur glad jag är att det är just dig jag ska ha barn med? Det finns verkligen inga ord på hur otroligt lycklig jag är att vi just ska ha barn tillsammans! Jag är verkligen så otroligt lycklig för det. Och vi har haft en otroligt tuft period tillsammans nu under flera månader, och jag lider verkligen för det idag! Sedan jag blev gravid har jag ju inte vart mig själv, vi har bråkat så otroligt mycket för jag inte tållt nått. Du har haft svårt att förstå att min kropp har förändras. Och det har lett till både det ena och andra. Men trotts att vi typ gjort "slut" flera gånger så stämmer inte det! För ingen av oss vill ens göra slut, vi tycker verkligen om varandra för mycket trotts all tjabbel!

Andreas jag har så mycket ångest för vad jag har sagt till dig dem senaste månerna, saker som inte ens stämmer. Jag har bara tänkt på graviteten och glömt bort dig och det är jag verkligen ledsen för! Men jag har verkligen känt att jag inte alls vet hur jag känner för nått, jag vill bara ha ett friskt barn! Men sedan jag var på UM på denna ' ny blivna föräldrar kurs ' så visste jag direkt efter åt hur jag verkligen känner för dig! Mitt hjärta tillhör bara dig, och jag älskar dig verkligen så otroligt mycket! Det är bara dig jag vill ha. Du är den ändå killen i mitt liv, det finns ingen annan i mina ögon. Det är dig jag älskar, och dig jag vill ha!

Nu idag är det 13 dagar senast vi sågs vilket betyder 13 dagar av saknad! Jag vill verkligen ha dig här hos mig! Jag vill vara trygg när jag sover om nätterna. Jag vill känna din halv nakna varma kropp mot min under täcket! Jag vill bara ligga och kramas med dig, få kyssa dig. Jag saknar verkligen din närhet! Jag hatar verkligen denna distansten som är mellan oss! Jag vill ju ha dig här hos mig och vårt barn som ligger i min mage. Jag tycker det är så tråkigt att du inte får känna ditt barn sparka varje dag som jag för göra. Jag önskar bara att du kunde flytta upp hit nu! Får jag vill ha dig här hos mig, som kan stötta mig dem sista 86 dagarna som är enligt BF.

Jag är verkligen galet kär i dig gubben, jag älskar dig över hela mitt hjärta! Och trotts allt som hänt mellan oss, så vet jag att vi kan klara oss igenom detta. Vi har snart våran egna familj, vilket jag verkligen är glad över. Och jag vet att du kommer bli en otroligt bra far till ditt barn. Du kommer alltid ställa upp på honom/henne, du kommer aldrig svika honom/henne aldrig någonsin! Du kommer verkligen älska ditt barn och ta väl hand om honom/henne. Ingeting kan hindra dig från att göra allt för ditt barn, inget!

Snälla Andreas, hör på mina ord! Jag är verkligen ledsen över det jag gjort/sagt mot/till dig! Och jag ångrar det verkligen idag. Jag vill verkligen att det ska funka mellan oss! Jag vill finnas till för dig. Och jag vill du ska finnas till för mig. Jag vet att vi inerst inne älskar vararndra så otroligt mycket. Ingen av oss klarar sig utan den andra. Jag älskar dig så otroligt mycket. Du är den vackraste personen i mina ögon. Du betyder verkligen allt för mig! Du är en del av mitt liv, en del jag inte klarar av att leva utan!

Jag älskar dig verkligen Andreas Fransson.
21 Augusti 2008 är vårt datum, och så ska det alltid förbli <3

Du är mitt allt älskling <3

2010-02-21 @ 22:33:42 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Ett och ett halft år av kärlek.

Du är mitt allt älskling <3

2010-02-21 @ 22:32:49 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vecka 28 (27+0)

Nu går du in i graviditetens sista tredjedel. Det är en spännande men också påfrestande tid, såväl psykiskt som fysiskt. En del kvinnor mår utmärkt under denna period, medan andra kan känna sig helt utmattade. Under dessa veckor kan du räkna med en viktuppgång på ca 4,5-5,5 kg, där barnet utgör ca 3-3,5 kg. Livmodern har under den senaste månaden växt ca 4cm och du kan känna ett tryck upp mot bröstkorgen. Detta kan ge en lätt obehagskänsla när de nedersta revbenen spänns ut.

Är du Rh-negativ görs en andra undersökning för att kontrollera om modern utvecklat antikroppar. Omkring dessa veckor görs ofta ett glukosbelastningstest, vilket innebär att man kontrolleras för att se ökad risk för graviditetsdiabetes. Även en kontroll av eventuell blodbrist görs.

Ditt barn är nu ca 25 cm långt från huvud till stjärt och vikten ca 1,2 kg. Det utvecklas och växer mycket snabbt nu. Lungorna är så pass färdigutvecklade att det klarar av att andas luft, men om barnet skulle födas så skulle hon eller han ändå behöva hjälp med andningen. Hos flickor är blygdläppar fortfarande små och täcker inte klitoris men under de sista veckorna växer de samman alltmer. Hos pojkar sjunker testiklarna ned i pungen. Fortsätt att prata med ditt barn för vid det här laget har det vant sig vid din röst. Den här sista tredjedelen av graviditeten kommer barnet framför allt att gå upp i vikt och enligt lag är barnet livsdugligt, vilket gör att det måste registreras om det föds.

Bild i vecka 28

2010-02-17 @ 11:05:35 Permalink Krabatens utveckling Kommentarer (0) Trackbacks ()

Jag känner mig verkligen ensam

Igår var jag på UM där jag har vart på vad ska man kalla det "en träff för unga föräldrar". Det var tre par där. Jag helt själv, två par till som även papporna va med. Snacka om att känna sig som ett fån när faden till mitt barn delvis är med i bilden. Jag kände mig bara så ensam där, anledningen till varför man går ditt är ju för att prata om förlossningen och första tiden hemme med sitt nykomma krabat. Som är VIKTIGT att veta för både föräldarna. Och Andreas kommer inte hänga med på ett jäkla samtal för han har så jävla svårt att flytta upp hit! Och jag mår så dåligt över detta. Jag känner mig som en ensamstående mamma till mitt barn, och det vill jag absolut inte vara! Jag vill ha med faden till mitt barn i bilden. Jag vill att mitt barn ska växa upp med både sina föräldrar, annars tycker jag det är synd om barnet som bara har en av föräldrarana. Jag mår bara så dåligt av att känna mig ensam, jag vill inte det längre! Jag vill ha Andreas stöttning den sista tiden. Enligt BF kommer ju barnet om 91 dagar och det är hög tid nu att Andreas är med för varje dag som går. Jag vill inte vara helt själv under hela graviteten. Det räcker att jag vart det nu i snart 28 veckor. JAG ORKAR BARA INTE MERA! Jag vill ha barnets far hos mig som är med på alla samtal som har med graviteten att göra, jag vill inte gå själv och känna mig som en misslyckas person som inte har någon pappa vid min sida! Men visst okej, hade pappan till barnet bett både mig och ungen dra åt helvete så skulle jag nog inte bry mig som jag gör nu. Det är bara ett bevis på att han i såna fall är ett stort jävla svin och kan inte ta sitt ansvar ovs om han inte ville behålla ungen! Men nu är det inte så i mitt fall! Andreas har inte gjort det, så varför kan han bara inte flytta hit och visa att han verkligen finns för mig under den sista tiden i graviteten!

Andreas, jag vill att du ska flytta upp hit och vara med på precis allt som har med graviteten att göra! Plus barnet kan komma mycke tídigare än vad som är beräknat och då vill jag ha dig hos mig! Kan du bara inte ta och fatta hur jag känner? Jag vill ha dig här! Jag vill känna din kärlek till både mig och vårt gemensama barn. Jag vill ha din stöttning! Snälla Andreas, jag gråter mig igenom dagarna och nätterna bara för du inte är här hos mig! Jag känner mig bara så otroligt ensam. Jag pallar inte mera, och tanken på att Skrållan inte lever så länge till gör så ont! Jag mår bara så sjukt jävla dåligt! Snälla hör mina ord!

2010-02-16 @ 14:09:50 Permalink Graviditeten <3 Kommentarer (0) Trackbacks ()

When you're gone

I always needed time on my own
I never thought I'd need you there when I cry
And the days feel like years when I'm alone
And the bed where you lie is made up on your side

When you walk away I count the steps that you take
Do you see how much I need you right now

[Chorus]
When you're gone
The pieces of my heart are missing you
When you're gone
The face I came to know is missing too
When you're gone
The words I need to hear to always get me through the day and make it ok
I miss you

I've never felt this way before
Everything that I do reminds me of you
And the clothes you left, they lie on the floor
And they smell just like you, I love the things that you do

When you walk away I count the steps that you take
Do you see how much I need you right now

[Chorus]
When you're gone
The pieces of my heart are missing you
When you're gone
The face I came to know is missing too
When you're gone
The words I need to hear to always get me through the day and make it ok
I miss you

We were made for each other
Out here forever
I know we were, yeah
All I ever wanted was for you to know
Everything I'd do, I'd give my heart and soul
I can hardly breathe I need to feel you here with me, yeah

[Chorus]
When you're gone
The pieces of my heart are missing you
When you're gone
The face I came to know is missing too
When you're gone
The words I need to hear to always get me through the day and make it ok
I miss you

Why can't you understand that I need you here with me?! I really feel me alone!

(Okej, min engelska sugen. Jag vet) Men hoppas på att personen det är menat till förstår!)

2010-02-16 @ 11:37:33 Permalink Talar ut Kommentarer (0) Trackbacks ()

Jag orkar bara inte

Allt känns bara så upp och ner i mitt liv, knappt ingeting funkar längre! Skrållan ska snart avlivas och jag orkar bara inte med det, jag vill inte att hon ska vara gamal. Jag vill ha henne ung igen! Jag ligger i stor press när det gäller skolan och allt tack vare att jag inte tagit mig ditt tidigare. Men jag har bara inte orkat! Det har vart så otroligt jobbigt med hormorn förändringarna i kroppen och vikten och kroppen har ökat vilket är så svårt att acceptera. Visst jag är gravid, men det är svårt att fatta det. Jag fattar det inte än, liksom jag ska bli mamma om 93 dagar enligt BF. Och självklart är jag glad för det, jag har länge väntat på den studen. Men ändå mår jag skit, jag fattar inte vad det är som händer med mig. Jag är bara inte mig själv längre, jag är liksom rädd för mig själv. Sedan har jag och Andreas stora problem *tårögd* allt pga dessa hormorner som tagit knäckten på mig. Jag trodde verkligen att det skulle vara lättare att vara gravid, men ärligt talat är det ett rent helvete! Iallafall när ens omgivning inte redigt fungerar. Hur roligt är det att vänta barn och ens älskade hund ska avlivas någon månan innan förlossningen? Det är bara ett rent helvete! Man mår så dåligt. Och se sina starkaste drömmar om ett familje liv sakta men säkert gå i spillor är inte heller roligt. Jag vet snart inte vart jag ska ta vägen. Jag vill bara försvinna bort från allt, allt som ändå bara är förjävligt! Men det är inte så lätt nu, nu väntar jag mitt första barn som jag måste visa att jag kan ta hand om. Det finns ju dem som inte verkar tro att jag kan göra det, men det vet jag att jag kan! Jag älskar mitt barn så otroligt mycket även om krabaten ligger inuti min mage just nu. Jag kommer göra allt för honom/henne får att han/hon ska få ett så bra liv som möjligt! Jag ska ge honom/henne all min kärlek. Jag ska allid ställa upp när barnet har problem senare i livet. Och göra allt jag kan för att hon/hon inte ska må så dåligt jag har gjort under min uppväxt! För det är ju vad en mamma gör, gör precis allt för sitt barn! Men det är ju 93 dagar kvar innan jag verkligen får känna den dära rediga lyckan när mitt barn ligger på mig precis efter förlossningen. Jag kan nästan bara känna känslan nu hur förälskad jag kommer bli starx efter förlossningen och man får se sitt barn får första gången i verkliga livet. Jag ryser bara nu av tanken. Jag längtar verkligen, fast ändå inte. Jag vill inte förlora Skrållan *gråter* Hon betyder verkligen massa för mig! Men vad ska man göra, hundar lever inte så länge. Men hon har ju left längre än vad både jag och min mor trodde hon skulle klara av. Hon är ju trotts allt 13 år, 3 månader och 12 dagar. Och det är ju väldigt bra gjort eller vad man ska säga. En så länge hänger hon med, men det kommer nog bli så febuari ut och lite kanske in på mars månad sedan är det dags för henne och få somna in och få träffa Sussi och Nisse igen uppe i himlen! Usch, vad jag hatar döden! Men det gör ju alla. Och jag är så orolig att mitt barn inte kommer ut levande. Ifall navesträngen har snurrat runt sig runt halsen eller om bara hjärtat slutar att slå. Men man får hoppas på det bästa. Man är ju alltid orolig för att det ska hända, det är säkert alla!

Men jag hoppas verkligen att Skrållan får ett bra avslut i sitt liv och att jag verkligen klarar av skolan, studenten börjar ju närma sig. Sen så hoppas jag verkligen att min absolut största dröm inte går i krasch! Jag vill vara med dig Andreas, och förlåt att jag beter mig som jag gjort. Men aa, hormornera har försrtör hela mig. Men jag hoppas även på mera stöttning från din sida det behöver jag! Och jag vet att även om du inte känner dig redo för att bli pappa pga att du är så omogen så vet jag att du kommer klara ditt ansvar som pappa. Du kommer verkligen älska din son/dotter du kommer göra allt för honom/henne det vet jag! Jag är inte ett dugg orolig för det! Och bara så länge det funkar mellan oss så kommer verkligen vårt barn få en trygg uppväxt! För vi både kommer göra allt får våran älskade krabat! Och jag vet att även du också älskar ditt barn, du är bara rädd för sitvationen vi stor i! Men vi kommer klara det med stöttningar från varandra! Jag vet att vi både verkligen älskar varandra, bara det att vi är rädda för att det börjar närma sig den stora dagen för varje dag som går. Vi kommer att fixa det hära med hjälp från varandra! Vi måste bara börja prata mera med varandra och visa att vi finns för varand. Jag vill ha tillbaka våran bästa tid med varandra och inte alls med lika mycket bråk vi haft nu den senaste tiden!

Andreas, jag vet att jag har vart en idiot mot dig med mitt humör. Men jag älskar verkligen dig! Det har jag alltid gjort trotts att jag sagt att jag inte vet vad jag känner för dig. Men du betyder verkligen mycket för mig. Jag vill dela ditt, mitt och vårt älskade barns liv tillsamman. Hoppas att du också vill det....

2010-02-14 @ 11:22:23 Permalink Talar ut Kommentarer (0) Trackbacks ()

Hormornerna

Alla dessa gravitets hormornerna tar verkligen knäckten på mig. Jag är verkligen inte alls mig själv! Jag är trött, arg och ledsen för varje dag som går. Jag är mera orlig för allt än vad jag var innan. Ibland vågar jag knappt vara hemme för att jag är rädd att någon ska komma och brytta sig in. Jag klarar knappt av att lämna hundarna själva för jag är så otroligt rädd att dem ska bli inbrända om det skulle börja brinna. Jag är rädd för mycket, jag är så otroligt orolig att förlora mitt barn att den ska dö eller föddas med någon dödlig sjukdom. Och inte nog med det, så ska Skrållan snart somna in så mitt liv känns bara åt helvete. Helt meningslöst att leva. Dem ändå studer jag tycker om livet är när min lilla älskade krabat rör på sig och jag känder sparkarna. Och allt pga alla dessa hormorena som blir när man är gravid. Det är mycket jobbigare än vad man tror. Jag trodde nästan att de bara va att gå nio månder gravid och kanske få nått ryggproblem men ikke. Helt tvärt om nästan, man mår verkligen skit av hormornera som man på sitt sätt borde vara van med nu men neej! Och ja, känns som ingeting funkar för än. Jag vill bara bli mig själv igen, jag vill hålla mitt barn i min famn och ge honom/henne all min kärlek! Men jag har ju gått länge nu. Jag har ju 95 av 280 dagar kvar av beräknad gravtitet. Så hoppas det snart går över och sen att Skrållan får det bra ditt hon kommer komma sen efter livet här nere på jorden! Fast jag vill verkligen inte avliva henne, men tyvärr hon är så gamal nu *gråter*.. Men nu ska jag göra annat för nu blev det lite mycket för mig med alla tankar..

2010-02-12 @ 20:45:46 Permalink Graviditeten <3 Kommentarer (0) Trackbacks ()

I skolan

Sitter i skolan och håller på och pluggar "Administration - Arbetsmiljö" och det går inte alls så bra idag, är sjukt trött eftersom jag knappt sov något inatt sen så tror jag att jag dör snart av värmeslag! det är så sjukt varmt här inne och jag kan knappt andas. Men får se om jag ens klarar av att göra prov om en vecka för jag börja med det i tisdag men bara och hoppas på det bästa. Bara att ger sig fan på att jag ska kunna det tills tordag. Får plugga som en döre ihelgen, som tur är så är mamma hemme. Men ska la ta och försätta lite nu innan jag ska ta och äta lite sen tillbaka och plugga sedan blir det att åka till Söderköping för att jag ska ta skolan och kolla mina tänder! Hoppas jag inte har håll, är rädd för det för att jag knappt kunde stå och bortsa tänderna ett tag då i början på graviteten! Men visst är jag duktig som är i skolan, det tycker jag iallafall. Hehe.

2010-02-11 @ 11:47:04 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Titti sjunger

När jag stog och diska förut och lyssna på rix fm så hade Erik och Titti fått in ett melj av en kille som ville göra något speciellt för sin flickvän. Så han bad Titti att ringa upp hans tjej och sjunga 'I will always love you'. Vilket Titte också gjorde, inte världens vackraste röst kanske. Men så gulligt ändå. Efter Titti sjunigt klart så friade tjejens kille till henne. Vilken gullig kille hon verkar ha. Kanske inte världens gulligaste stämning. Men vadå, det är ju tanken som räknas och ju vad låten handlar om. Jag skulle bli helt beröd om jag hade en sån kille som gjorde så till mig. Men det har man ju inte, vilket jag tycker är synd. Men man kan ju inte få allt, även om man önskar att man har en pojkvän som kan vara mera romantisk av sig och ta hand om än nu när man mår som dåligast och stötta än. Men tyvärr så får inte jag det, så ibland vet man inte vad man känner till den person man är tillsamman med!

2010-02-10 @ 18:35:37 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vecka 27 (26+0)

Nu har du kommit till sista veckan i graviditetens andra tredjedel. Din mage är nu ganska framträdande, men storleken beror också på din kroppsbyggnad, längd, vikt samt om du fött barn tidigare. Ytterligare en faktor som spelar in är mängden fostervatten. Mammans vikt ökar och den kommer att göra så fram till graviditetsvecka 36. Det kan vara dags att handla saker till barnet, eftersom det förmodligen ganska snart blir besvärligt att gå och handla. Lite tips på vad som kan vara bra att ha köpt innan barnet anländer hittar du här.

Barnet är nu ca 24 cm långt från huvud till stjärt och vikten är runt 1kg. Huden är mycket skrynklig men skyddas och får näring av ett lager vernix/fosterfett. Under huden lagras alltmer fett och fostret börjar bli knubbigt. I den här fasen suger barnet ofta på tummen och det stärker musklerna i kinder och käke. Kanske kan det även ha en tröstande funktion. Smaklökarna på tungan och insidan av kinderna är nu fullt utvecklade. Barnets avancerade hjärnfunktioner utvecklas och blir alltmer sofistikerade.

Runt denna vecka börjar ögonen öppnas och näthinnorna bildas. Nu uppfattar ditt barn ljusskiftningar och studier visar att om man lyser med en ficklampa på mammas mage, så rör sig barnet mot - eller bort från - ljusskenet. De första synintrycken utanförlivmodern delas för barnet in i ljus och mörker - det är därför många leksaker avsedda för spädbarn är svartvita. Ögonfransarna är fullt utväxta för att skydda ögonen eget födseln.

Bild i vecka 27

2010-02-10 @ 11:20:57 Permalink Krabatens utveckling Kommentarer (0) Trackbacks ()

Älskade Skrållan

Alla tankar som snurar runt i huvudet att det snart är dags att Skrållan ska få ta sina sista andetag har verkligen gjort att jag har gått under. Jag vet att hon är gamal och att hon kan lida och jag gör det bästa för hennes del att avliva henne. Men shit vad jag tar stark på det här. Jag känner knappt någon lycka längre i livet, visst jag blir jätte glad och tårögd när jag känner min lilla krabat sparka och när jag ser att det är nått som rör sig inuti min mage. Men utöver det, har jag bara lust att följa med Skrållan. Hon betyder verkligen mycket för mig, hon har alltid vart speciell för min del. Och inte nog med det, för snart en vecka sedan så var det ett år sedan Sanna somnade in. Och det känns som att jag tar mycket starkare på det nu än vad jag gjorde då. Livet känns bara så världelöst, massa död! Sen tankarna på att mitt barn kanske inte kommer dö, jag kan förtfarande få missfall. Eller så kan det vara nått fel på barnet som ingen märkt. Man vet liksom aldrig säkert på vad som kommer hända. Jag har trotts allr tre och en halv månad kvar på berkänad gravitet. Mitt liv är verkigen upp och ner vänt just nu. Inget känns bra, jag sitter bara hemma och deppar ihop för det är den jag är. Jag har alltid vart så, ensamvargen som håller sig för sig själv! Och jag börjar på nått sätt bli trött på det. Jag vill kuna göra roliga saker nu med kompisar sista tiden innan jag verkligen kommer vara upptagen med min krabat. Men samtidigt vill jag vara hemma hos Skrållan hennes sista tid. Herregud vad allt är kompliserat. Vad ska man ta sig till egentligen? Döden är bara så hemskt! Och jag klarar bara inte av det just nu, men visst det gör man ju aldrig. Livet är verkligen tuft!

2010-02-05 @ 19:54:20 Permalink Talar ut Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vecka 26 (25+2)

Förmodligen passar inte dina vanliga kläder längre, för nu börjar du lagra fett kring bröst och höfter. Graviditetsstrimmor på mage och bröst bör dyka upp nu, om du alls kommer att få några. Ditt hjärta och dina njurar jobbar hårt för att hålla igång blodcirkulationen, och ta hand om den ökade mängd vätska som finns i kroppen.

Barnet är ca 23 cm långt från huvud till stjärt och väger ungefär 900g. Ryggraden blir starkare och smidigare, för att den skall orka bära kroppen. Lungorna utvecklas alltjämt och barnet växer till sig mer och mer. Med lite tur kan man höra barnets hjärtslag genom att någon lägger örat mot din mage. Ögonen är nu färdigbildade och barnet har lärt sig att både andas in och ut. När barnet hör ljud reagerar det med högre puls, och spelar du musik kan det hända att hon/han rör sig i takt. Det finns studier som visar att barnet reagerar på beröring runt denna vecka.

Har du börjat tänka på bilbarnstol ännu? Det kan vara skönt att redan på ett tidigt stadie lära in sig vad man behöver veta om detta. Tillsammans med AktaGraco har vi här information om bilbarnsstolar.

Nu börjar det bli dags att fundera på om en profylaxkurs är något för dig och din partner. Genom att förbereda er fysiskt och mentalt inför förlossningen ökar era chanser att få en fin förlossningsupplevelse. Är du ute i god tid kan du välja det kursdatum och den kursplats som passar er bäst och ni får mycket tid för träning innan förlossningen startar. Mer info om Profylax får du här

Bild i vecka 26

2010-02-05 @ 11:05:14 Permalink Krabatens utveckling Kommentarer (0) Trackbacks ()