Hormornerna
Alla dessa gravitets hormornerna tar verkligen knäckten på mig. Jag är verkligen inte alls mig själv! Jag är trött, arg och ledsen för varje dag som går. Jag är mera orlig för allt än vad jag var innan. Ibland vågar jag knappt vara hemme för att jag är rädd att någon ska komma och brytta sig in. Jag klarar knappt av att lämna hundarna själva för jag är så otroligt rädd att dem ska bli inbrända om det skulle börja brinna. Jag är rädd för mycket, jag är så otroligt orolig att förlora mitt barn att den ska dö eller föddas med någon dödlig sjukdom. Och inte nog med det, så ska Skrållan snart somna in så mitt liv känns bara åt helvete. Helt meningslöst att leva. Dem ändå studer jag tycker om livet är när min lilla älskade krabat rör på sig och jag känder sparkarna. Och allt pga alla dessa hormorena som blir när man är gravid. Det är mycket jobbigare än vad man tror. Jag trodde nästan att de bara va att gå nio månder gravid och kanske få nått ryggproblem men ikke. Helt tvärt om nästan, man mår verkligen skit av hormornera som man på sitt sätt borde vara van med nu men neej! Och ja, känns som ingeting funkar för än. Jag vill bara bli mig själv igen, jag vill hålla mitt barn i min famn och ge honom/henne all min kärlek! Men jag har ju gått länge nu. Jag har ju 95 av 280 dagar kvar av beräknad gravtitet. Så hoppas det snart går över och sen att Skrållan får det bra ditt hon kommer komma sen efter livet här nere på jorden! Fast jag vill verkligen inte avliva henne, men tyvärr hon är så gamal nu *gråter*.. Men nu ska jag göra annat för nu blev det lite mycket för mig med alla tankar..
Kommentarer
Trackback
