Jag känner mig verkligen ensam
Igår var jag på UM där jag har vart på vad ska man kalla det "en träff för unga föräldrar". Det var tre par där. Jag helt själv, två par till som även papporna va med. Snacka om att känna sig som ett fån när faden till mitt barn delvis är med i bilden. Jag kände mig bara så ensam där, anledningen till varför man går ditt är ju för att prata om förlossningen och första tiden hemme med sitt nykomma krabat. Som är VIKTIGT att veta för både föräldarna. Och Andreas kommer inte hänga med på ett jäkla samtal för han har så jävla svårt att flytta upp hit! Och jag mår så dåligt över detta. Jag känner mig som en ensamstående mamma till mitt barn, och det vill jag absolut inte vara! Jag vill ha med faden till mitt barn i bilden. Jag vill att mitt barn ska växa upp med både sina föräldrar, annars tycker jag det är synd om barnet som bara har en av föräldrarana. Jag mår bara så dåligt av att känna mig ensam, jag vill inte det längre! Jag vill ha Andreas stöttning den sista tiden. Enligt BF kommer ju barnet om 91 dagar och det är hög tid nu att Andreas är med för varje dag som går. Jag vill inte vara helt själv under hela graviteten. Det räcker att jag vart det nu i snart 28 veckor. JAG ORKAR BARA INTE MERA! Jag vill ha barnets far hos mig som är med på alla samtal som har med graviteten att göra, jag vill inte gå själv och känna mig som en misslyckas person som inte har någon pappa vid min sida! Men visst okej, hade pappan till barnet bett både mig och ungen dra åt helvete så skulle jag nog inte bry mig som jag gör nu. Det är bara ett bevis på att han i såna fall är ett stort jävla svin och kan inte ta sitt ansvar ovs om han inte ville behålla ungen! Men nu är det inte så i mitt fall! Andreas har inte gjort det, så varför kan han bara inte flytta hit och visa att han verkligen finns för mig under den sista tiden i graviteten!
Andreas, jag vill att du ska flytta upp hit och vara med på precis allt som har med graviteten att göra! Plus barnet kan komma mycke tídigare än vad som är beräknat och då vill jag ha dig hos mig! Kan du bara inte ta och fatta hur jag känner? Jag vill ha dig här! Jag vill känna din kärlek till både mig och vårt gemensama barn. Jag vill ha din stöttning! Snälla Andreas, jag gråter mig igenom dagarna och nätterna bara för du inte är här hos mig! Jag känner mig bara så otroligt ensam. Jag pallar inte mera, och tanken på att Skrållan inte lever så länge till gör så ont! Jag mår bara så sjukt jävla dåligt! Snälla hör mina ord!
Andreas, jag vill att du ska flytta upp hit och vara med på precis allt som har med graviteten att göra! Plus barnet kan komma mycke tídigare än vad som är beräknat och då vill jag ha dig hos mig! Kan du bara inte ta och fatta hur jag känner? Jag vill ha dig här! Jag vill känna din kärlek till både mig och vårt gemensama barn. Jag vill ha din stöttning! Snälla Andreas, jag gråter mig igenom dagarna och nätterna bara för du inte är här hos mig! Jag känner mig bara så otroligt ensam. Jag pallar inte mera, och tanken på att Skrållan inte lever så länge till gör så ont! Jag mår bara så sjukt jävla dåligt! Snälla hör mina ord!
Kommentarer
Trackback
