Saknaden är verkligen stor
Sista natten nu i Oskarshamn, imorgon biti blir det hemfärd till Norrköping igen. Och det känns verkligen lustigt, älskade Skrållan finns ju inte där hemma och tanken på det får mig att verkligen vilja stor böla. Men lite svårt att gråta när man inte är hemma. Det är sjukt 1 månad och 10 dagar har gått sedan hon somna in, men jag har verkligen inte alls accepterat det än! Saknaden till henne växer sig större för varje dag som går. Jag önskar verkligen att hon fanns vid livet, men hur mycket man än önskar så kommer hon aldrig att göra det. Och det svider så otroligt mycket i hjärtat att veta att hon aldrig kommer tillbaka i livet. Att man aldrig får röra vid henne, klappa henne, gå ut och gå med henne, gosa med henne och allt man gör med ens hund. Jag saknar henne verkligen så otroligt mycket! Jag vill verkligen ha henne tillbaka i livet, jag vill så gärna träffa henne igen! Om man bara hade den makten så att man kunde väka de döda till livet igen! Ne, nu kommer verkligen snart tårarna så bäst att sluta nu innan tårarna börjar spruta ut från ögonen.
Kommentarer
Trackback
