Sista natten för min älskling
Inatt blir det sista natten för Skrållan i livet, vilket känns förjävligt! Imorgon (måndag) kommer hon få somna in och äntligen få träffa Sussi och Nisse igen uppe i himelen. Usch, mår så otroligt dåligt just nu. Jag vill verkligen inte ta bort henne. Jag vill ha henne liggandes utanför min dör och tjuta tills jag kommer ut och hälsar på henne. Det är sjukt vad jobbigt det är att avliva sin älskade hund som är så otroligt speciell för än. Men det måste bli av nu, hon lider säkert mera än vad både jag och min mor kan tro eftersom hon halkar och ramlar så mycket. Liksom jag själv skulle inte alls tycka att det var roligt att ramla för varje dag som går. Plus man känner det på henne hur hennes hjärtslag slår snabbt. Och hon börjar flösa dels för att hon blir rädd skulle jag tro och blir stressad på nått sätt. Menmen, hon är trotts allt gamal nu. Hon är liksom 13 år, 4 månader och 12 dagar. Så det är hennes tur nu att få somna in och slippa lidadet. Plus för eller senare kommer det ju ske. Och det är lika bra att det blir av nu än om det skulle hända henne något riktigt illa och vi kanske måste skjuta henne för att det inte finns nån vetrinär klink öppen just då. Och om det skulle hända henne nått när verken jag eller mor är hemme. Det skulle ju vara hemskt! Jag skulle aldrig förlåta mig själv om det skulle gå så långt! Men näe usch. Nu börjar tårarna rinna ner från mina ögon. Så nu ska jag gå till henne och bara hålla om henne. Så får jag skriva mera imorgon. Men fy fan , vad det känns. Hennes sista natt, känns som livet håller på att gå under just nu för jag vill bara inte släppa henne upp till himelen. Men jag måste.
Kommentarer
Trackback
