Dem två jag inte klarar ett liv utan
Det finns två personer i mitt liv som jag verkligen inte klarar mig att leva utan, och det är la inte så svårt att lista ut vilka dem två är? Jo Andreas, och våran lilla krabat! Jag älskar dem både nått så otroligt mycket, och jag kan verkligen inte tänka mig ett liv verken utan Andreas eller krabaten. Andreas som är mitt livs kärlek, som jag träffade när jag var 17 år. Och det kunde jag aldrig tro då att vid sin 17-åringa ålder skulle träffa sin kärlek och få uppleva det ändå öde man har i sitt liv. Men bara för han är mitt öde och mitt livs kärlek så kan ändå den dagen komma som det tar slut på. Och bara dem tankarna får mig att må så förbaskat dåligt! Bara ett liv utan Andreas, det finns bara inte! Ovs om jag har den lilla krabaten, jag klarar inte att bara ha en av dem i mitt liv. Jag måste ha dem både två, för att ens orka med mitt liv! Och skulle det bli så att det skulle ta slut mellan mig och Andreas, så skulle jag aldrig NÅGONSIN träffa en ny kille! För i mitt liv existerar inte någon annan kille än Andreas. Det var kärlek vid första ögonkastet och sånt upplever man bara en gång i sitt liv! Och håller inte kärleken på nått konstigt sätt så finna det ingen mening med att träffa en ny! Och tanken av att träffa en ny om det skulle ta slut, äcklar mig så jäkla mycket! Lustigt va? Hur nått kan äckla än så otroligt mycket! Men jag tycker inte ens om att få en kommentar av nån annan kille än Andreas som säger att man ser bra ut! För jag vill inte ens höra det! Den ändå jag vill höra det av är Andreas! Jag blir bara så vansinig om nån annan skriver nått om hur man ser ut! Så därför har jag gästlösen på min "bilddagbok" I fall nån kille skulle få för sig att skriva nått!
Om 74 dagar är det beräknat för våran lilla krabat att föddas, och jag kan inte säga med ord på hur mycket jag längtar efter den dagen det verkligen är dags för förlossning! Och nått som verkligen skrämer mig är om Andreas inte är här uppe just då, för det kan ju sättas igång tidigare, då han inte är här! Jag vill inte att han ska missa den stora upplevelsen som kommer ske den dag det då är dags! Det skulle totalt förstöra mig!
Andreas
Den 21 augusti 2008 var då vi träffades och efter ett tag beslöt oss för att det ska bli vårt datum. Och nu 1 år, 6 månader och 13 dagar efteråt är vi fortfarande tillsammans och väntar vårt första gemensama barn och du förstår nog inte hur evigt glad jag är över det! Äntligen säger jag bara, äntligen är min dröm sann om att jag bär på ditt barn som kommer om 74 dagar ( enligt BF ). Vad ska jag säga? Jag kan verkligen inte med ord säga dig hur mycket jag älskar dig, och hur mycket du betyder för mig, det ändå sättet är att visa det för dig! Men när? Jag vill verkligen göra det nu, jag vill verkligen att du kommer hit Andreas! JAG VILL HA DIG HÄR! Det har gått 25 dagar sens vi träffades senast. Och om 3 dagar var det en månad senast vi sågs. Och jag vet inte vad du känner för det och hur det vart för dig! Men för mig har det vart ett rent HELVETE! Jag saknar dig så förbaskat mycket, så jag vet inte vart jag ska ta vägen! Jag kan inte sova om nätterna bara för att jag har en så lägntan och saknad till dig! Jag känner mig helt otroligt rädd för att gå och lägga mig i sängen bara för att jag känner mig så otrygg, ensam, orolig och så otroligt rädd! Andreas lyssna på vad jag har att säga dig! Jag älskar dig mera än något annat, och du betyder verkligen allt för mig! Och då menar jag allt! Ett liv utan dig, det finns verkligen inte i mina ögon eller i mitt huvud! ANDREAS ROGER FRANSSON, JAG ÄLSKAR DIG VERKLIGEN MERA ÄN VAD ORD KAN FÖRKLARA. Snälla älskade hjärtat, när kommer du upp? Jag vill ha dig hos mig! Jag vill känna din närhet, jag vill ligga brevid dig i sängen och bara få mysa med dig! Andreas, hoppas du förstår. Du är verkligen mitt ALLT! Och som sagt, jag älskar dig verkligen. Det finns inget liv utan dig! Jag ber dig! Ta in det jag säger till dig!
Älskade lilla krabat
Den 24 september 2009 var datumet jag fick reda på att jag bärde på dig inuti min mage. Och det beskedet var så otroligt chockade, får det kunde jag aldrig i min blekaste anning förstå att det skulle inträffa att jag skulle bli gravid med just dig. Orden räcker inte till för hur otroligt glad jag blev för detta besked jag fick den dagen. Och jag mins som om det vore igår, men det är ju inte igår jag fick reda på det, om 19 dagar så var det 6 månader sedan jag fick reda på att jag och din far vänta dig. Och snart kommer du om 74 dagar. Och jag är bara så lycklig för att ha dig inuti min mage och känna dina sparkar och hur elak du är mot mig som ligger på min blåsa hela tiden så jag kan knappt inte ens åka och handla i nån timme förens jag måste gå på toan. Men även om det kan vara lite jobbigt ibland så bryr jag mig inte. För mamma älskar dig så otroligt mycket! Du och din far är mitt liv! Och tankarna om att jag forstfarande kan förlora dig gör mig så otroligt ledsen! Jag vill bara att förlossningen ska gå bra och du föds utan problem under förlossning och helt frisk! Och va inte elak bara och ha huvudet mot fel håll! Jag längtar verkligen efter dig mitt älskade barn! Och din far längtar också väldigt mycket efter dig! Du ska vara glad över att du har honom som din far. Han kommer göra precis allt för att du ska få ett bra liv. Och det kommer jag också göra! Du kommer verkligen få en bra uppväxt ovs om dina föräldrar är tillsammans eller inte. Det lovar jag dig! Mamma älskar dig verkligen hjärtat, och längtar efter dig nått otroligt mycket! Fortsätt nu och sparka mig mycket om dagarna, och din far kommer förhoppningsvis upp snart och pratar med dig. Vi både älskar dig så otroligt mycket vårt älskade kära barn.
Mina två älsklingar
Älskar er två över allt annat
Det är ni två som gör så att mitt hjärta slår och att jag tar mina andetag för varje dag
Ni betyder verkligen allt för mig, mera än vad som kan förklaras med ord
